BERÄKNING AV VÅRT KLIMATAVTRYCK
KLIMATAVTRYCKET AV VÅR VILDSVINSFÄRS
För oss är viltkött naturligt hållbart och som en del av vårt långsiktiga arbete för större ansvar och mer transparens har vi valt att beräkna våra produkters klimatpåverkan.
Vi har räknat på alla faktorer kring framställningen av vår produkt: jakten, hanteringen, transporten, och förpackningen. Metoden vi har utgått ifrån kallas för ”cradle-to-gate” och avser alla datadrivna påverkansfaktorer fram till försäljningstillfället. Det enda vi exkluderar är hur du själv tillagar maten. Resultatet av våra mätningar visar på att viltkött hade 90% lägre påverkan jämfört med andra typiska protein.
Vi vill helt enkelt att alla konsumenter i Sverige ska kunna ha tillgång till viltkött av bästa smak och kvalitet, året om. Det ska vara lika enkelt som gott att göra medvetna och hållbara matval. Vi kallar det naturligt hållbart.
OM 2030
CALCULATOR
Verktyget 2030 Calculator hjälper produkttillverkande bolag att beräkna sina produkters klimatpåverkan med hjälp av en universell beräkningsmetod som kan appliceras på alla typer av bolag och produkter. Verktyget fokuserar på den mest kritiska faktorn inom hållbarhet, växthuseffekten och tillika utsläpp av växthusgaser. 2030 Calculator baseras på en beräkningsmodell som kombinerar validerade påverkansfaktorer för råvarumaterial och ingredienser med specifika produktvariabler vilket genererar ett tillförlitligt och jämförbart resultat.
Målet med 2030 Calculator är att skapa en tillförlitlig standard som företag kan använda för att märka sina produkter med dess klimatpåverkan. En märkning som konsumenter enkelt kan känna igen, lita på och relatera till.
Beräkningsmetod
Från vagga till butik
Metodiken som används i 2030 Calculator kvantifierar klimatpåverkan av växthusgaser för de steg i produktens livscykel som det producerande företaget har operationell kontroll över; från utvinning av material/odling av ingredienser till distribution och försäljning. I detta fall inkluderas klimatpåverkan från jakt av vildsvin till butik. Således inkluderas inte belysning, kylning i butik, transport från butik till hemmet, tillagning av produkten eller hur förpackningen hanteras efter förbrukning. Dessa delar är exkluderade ur metodiken då datan inte är konsekvent för dessa steg i livscykelanalysen. Exempelvis kan vi inte veta vart konsumenten transporterar produkten, hur den brukas och vad som sedan händer med förpackningen.
Klimatpåverkansberäkningen för Svenskt Gårdsvilts Vildsvinsfärs inkluderar utsläpp från:
-
Jakt: Jakten på vildsvin (rasen Sus scrofa scrofa) som jagas från Mälardalen och söderut i Sverige. Ett genomsnitt av samtliga jaktmetoder har använts.
-
Transport: Transportkedjan från jakt till slakteri samt transporten av den färdiga produkten från slakteri till butik.
-
Process: Energianvändning för såväl slaktprocessen som processen för att mala köttet till färs.
-
Paketering: Produktion och transport av produktpaketeringen.
Resultatet av klimatpåverkansberäkningen indikerar den globala uppvärmningspotentialen som produkten bidrar till under sin produktion, vilket kvantifieras i kg koldioxidekvivalenter (CO2e). Koldioxidekvivalenterna räknas ut genom att väga samman växthusgaserna koldioxid, metan och lustgas m.fl., vilket innebär vad dessa utsläpp motsvarat om de endast bestått av koldioxid. Samtliga växthusgaser som produkten bidrar till från vagga till butik omvandlas till kg CO2 I enlighet med standarden ISO 15067: 2018 Greenhouse Gases – Carbon Footprint of Products – Requirements and Guidelines for Quantification.
Påverkansfaktorerna, dvs den underliggande datan som används i 2030 Calculator, kommer från validerade kommersiella och öppna klimatdatabaser så som; ecoinvent, ICE (University of Bath), DEFRA (Department for Environment, Food & Rural Affairs) samt egen framtagen LCI/LCA data.
Den produktspecifika datan för Vildsvinsfärs är självdeklarerad och kommer från Svenskt Gårdsvilt.
Validering & jämförelse
För att validera beräkningen av klimatavtrycket på Vildsvinsfärs samarbetade Doconomy med externa LCA konsulter från företaget 2050. Metodiken som används i 2030 Calculator har dessutom validerats av EY, läs mer i deras rapport här. Därutöver stöttar UNFCCC användandet av 2030 Calculator, likaså rekommenderar Oxford University SME-företag att använda tjänsten för att förstå sina produkters klimatavtryck.
Jämförelsen mellan Vildsvinsfärs och andra proteinkällor i Sveriges vanligaste måltider baserade på data från WWF Matkalkylator. Samtliga datapunkters jämförbarhet är validerade av 2050 och inkluderar klimatavtrycket från vagga till butik. Proteinkällorna i jämförelsen kommer från produkter som säljs i Sverige och volymen i respektive måltid antas vara 200 gram. Valet av måltider att jämföra med baseras på topp tio vanligaste vardagsrätterna i Matrapporten av Food&Friends.
F&Q
Vad går beräkningen ut på?
För Svenskt Gårdsvilt är det viktigt att visa på fördelarna med vilt, både i enkelheten av tillagning av råvaran och för att belysa varför det ur miljösynpunkt är fördelaktigt att välja vilt. Vi har gjort våra jämförelser för hur klimatavtrycket ser ut för de vanligaste vardagsmåltiderna i Sverige och skillnaden när proteinkällan byts ut mot vildsvinsfärs.
Vilken Vardagsmat jämför ni med?
Vi har jämfört med de vanligaste vardagsmåltiderna i Sverige. Måltiderna har tagits fram med hjälp av data från WWF Matkalkylator och utgår från Food and Friends Matrapport 2021. På topp 10-listan av vardagsmåltider i Sverige listas bland annat:
-
Spagetti och köttfärssås
-
Kyckling med tillbehör
-
Korvstroganoff
-
Köttbullar med tillbehör
-
Pastarätter
-
Korv med tillbehör.
Vad har vildsvinskött för klimatavtryck?
Beräkningar visar att ett kilo benfritt vildsvinskött orsakar ett klimatavtryck på 0,2-1,5 kg koldioxidekvivalenter (CO2-ekvivalenter).
Varför är vildsvinskött ett bra val?
Att välja vildsvinskött är ett hållbart val på tallriken som är enkelt att laga och gott att äta. I Sverige är vildsvin en av våra största källor till viltkött räknat i kilo kött per år och genom att äta vildsvin bidrar du till att livsmedlet används mer resurseffektivt.
-
Vildsvinskött har grönt ljus i Köttguiden från Världsnaturfonden (WWF) och är kött som WWF anser att man bör välja när man äter kött.
-
Fri från antibiotika, tillsatser och kemiska bekämpningsmedel
-
Gynnar biologisk mångfald
-
Djurens föda kommer från befintlig skog och mark vilket är hållbart för klimatet
-
Magert och proteinrikt. Rikt på mineraler, som B-vitamin, järn och zink, hög halt av Omega 3 och det är fettsnålt.